Skyddshandskar får endast släppas ut på marknaden i Europa om de uppfyller kraven i direktiv 89/686/EEG. Direktivet syftar till att tillhandahålla ergonomiskt utformade handskar med den nödvändiga skyddsnivån i respektive skyddsklass.
Att uppnå mål
För att uppnå detta mål måste tillverkaren märka sin produkt och därigenom bekräfta att produkten uppfyller de angivna lagkraven. Självklart måste produktens ofarlighet säkerställas, det vill säga att den inte får innehålla ämnen som är hälsoskadliga och kan skada bäraren. Om gränsvärden fastställs får de aldrig överskridas (exempel: krom VI i läderhandskar). Skyddshandskar (liksom många andra skyddsutrustning, för övrigt) delas in i olika kategorier. För övrigt har indelningen i kategorier inget att göra med handskens lämplighet för ett visst användningsområde eller användning.
Kategorier av skyddshandskar är:
>> Kategori 1 inkluderar handskar för att skydda mot mindre risker. För artiklar i denna kategori kan tillverkaren utfärda EG-deklarationen om konformitet på eget ansvar. Rättning med CE-märkning.
>> Kategori 2 Innehåller alla handskar som skyddar mot medelrisker. Tillverkaren måste genomgå en EC-typprovning utförd av ett erkänt oberoende testinstitut ("notifierat organ"). Om kraven uppfylls kan han sätta på CE-märket. Handskar mot mekaniska risker faller inom denna kategori.
>> Kategori 3 inkluderar handskar för att skydda mot dödliga faror eller irreversibla risker. Sådana risker är till exempel kemiska risker, joniserande strålning eller lågor. Märkningen utförs av CE-märkningen med identifikationsnummer från det oberoende testinstitutet.
CE-markering
CE-märkningen bekräftar att produkten uppfyller säkerhetskraven i tillämpliga EU-direktiv. Konformitetsdeklarationen bekräftar för användaren att produkten kan användas säkert i enlighet med sitt avsedda syfte (prestandaprofil, bruksanvisning). Det är användarens ansvar att välja rätt handske för just den applikationen.